Kronobageriet, Södra Långgatan 56, började byggas i slutet av 1740-talet för att tillgodose Kronans behov av bröd. Idag är K en byggnad i tre våningar under brant tak med skyddsrum, kontor och bostäder. Till en början var K utrustat med 6 ugnar för brödbak och en "hästeqvarn", sannolikt för 8 hästar, som skulle orka med att driva 4 par kvarnstenar. Här bakades sannolikt både ankarstock och succariebröd, även kallade knallar, vilket var en sorts skorpor. Den från 1825 privatägda kvarnen drevs från 1848 av en ångmaskin med tolv hästkrafter, men fortfarande för 4 par stenar samt dessutom sikt- och grynverk. Denna ångmaskinsinstallation kan betecknas som början på Kalmars industrialisering. Resten av bottenvåningen innehöll bageri med två ugnar, maskinrum, smedja, mjölbod och butik. Övervåningen rymde spannmåls- och mjölmagasin. 1869 såldes K till grosshandlaren Johan ›Jeansson som byggde på en våning och 1901-1902 ytterligare tre. När kvarnen i detta hus skulle tas i drift efter en genomgripande upprustning utbröt en förödande brand den 6 juli 1935, känd som ›Ångkvarnsbranden. Byggnaden återställdes och användes till 1957 då verksamheten lades ner. 1985 köpte ›Kalmar Läns Byggmästarförening K och genomförde en rivning av de översta våningarna och byggde om till dagens utseende och innehåll.
GM