Rostad är namnet på den fastighet som ligger i hörnet Esplandaden/Linnégata. Marken ingick i den medeltida byn Sandby, senare ändrat till Sandås, som då låg utanför det medeltida Kalmar, nuvarande Gamla stan. På 1600-talet hette platsen Kråklyckan med namn efter dåvarande ägaren borgmästare Nils ›Krååk. Man använde dessa lyckor till trädgårdsodlingar och ibland fanns där även en sommarbostad. Efter flera ägarbyten mellan olika Kalmarborgare kom den i slutet av 1700-talet i apotekaren Gustaf ›Korssemans ägo. Här anlade han en härlig park, bl a med de stora vackra lindarna som ännu finns kvar och lantstället döptes efter hustrun till Marielund. Denna man gjorde något så ovanligt som att öppna upp sin park för allmänheten och det blev ett populärt för stadsborna att ta sig hit ut ”på landet”. Efter hans död 1839 såldes egendomen till ett bolag med namnet Calmar Carlsbader Brunns Inrättning och namnet ändrades till Rostad. Den Korssemanska byggnaden ersattes då med den kolonnförsedda byggnad som ännu vetter mot parken. Parken fortsatte att vara öppen för allmänheten och arrenderades till en början av källarmästare Heinrich ›Witt. 1849 kom Witt att bli ägare till Rostad och drev stället som ett populärt utflyktsmål till 1857 då han sålde fastigheten till ett antal herrar som transporterade över köpekontraktet till fröken Cecilia ›Fryxell. Nu gick detta festliga ställe in i en ny period med stränghet och allvar. Det blev Rostad flickpension under mamsell Fryxells ledning, och sedan 1877, då staten fick mottaga Rostad som donation av Cecilia Fryxell, har de gamla mäktiga lindar varit den ståtliga ramen omkring Rostad som seminarium. Under 1800-talet växte det fram en engelsk park vars slingrande gångar ormade sig fram emellan de växande lindarna. Bersåer och grottor anlades liksom lusthus. Vid mitten av 1800-talet besöktes R. vid tre tillfällen av nordiska ›studenttåg. När järnvägen Kalmar–Emmaboda byggdes skar den igenom Rostadsparken och stadsgartnern August ›Eriksson fick i uppdrag att planera om parkområdet. En del av trädgården kom då att ligga på andra sidan järnvägen och den är idag en del av den ›Atterbergska trädgården. Flera tillbyggnader har gjorts på R. under åren; i nordost 1938, gymnastikhuset 1949. Efter senaste ombyggnaden 2008 inrymmer byggnaderna förutom en privat läkarmottagning även en högstadieskola. Fastigheten ägs av det statliga Akademiska Hus.
BB